Hoppa till innehållet

Ljungs socken, Bohuslän

Ljungs socken
Socken
LandSverige
LandskapBohuslän
HäradInlands Fräkne härad
KommunUddevalla kommun
Bildadmedeltiden
Area43 kvadratkilometer
Upphov tillLjungs landskommun
Ljungs församling
MotsvararLjungs distrikt, Bohuslän
TingslagInlands tingslag (–)
Inlands norra tingslag ()
Inlands Fräkne tingslag (–)
Karta
Ljungs socken, Bohusläns läge i Västra Götalands län.
Ljungs socken, Bohusläns läge i Västra Götalands län.
Ljungs socken, Bohusläns läge i Västra Götalands län.
Koordinater58°13′03″N 11°54′30″Ö / 58.2175°N 11.90833333°Ö / 58.2175; 11.90833333

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod1570
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Ljungs distrikt
Redigera Wikidata

Ljungs socken i Bohuslän ingick i Inlands Fräkne härad, ingår sedan 1971 i Uddevalla kommun och motsvarar från 2016 Ljungs distrikt.

Socknens areal är 42,71 kvadratkilometer varav 40,97 land.[1] År 2000 fanns här 3 908 invånare.[2] Tätorten Ljungskile samt sockenkyrkan Ljungs kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Ljungs socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Ljungs församling och för de borgerliga frågorna bildades Ljungs landskommun. Landskommunen hade bestånd till 1952 då den förenades med Grinneröds och Resteröds landskommuner till Ljungskile landskommun som 1971 uppgick i Uddevalla kommun.[2] Församlingen uppgick 2011 i Ljungskile församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Ljung, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Inlands Fräkne härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Fräkne kompani och de indelta båtsmännen tillhörde 2:a Bohusläns båtsmanskompani.[4].[5]

Geografi och natur

[redigera | redigera wikitext]

Ljungs socken ligger söder om Uddevalla vid viken Ljungskilen. Socknen består av dalgångsbygder mellan bergshöjder.[1][6][7]

Naturreservatet Bratteforsån ingår i EU-nätverket Natura 2000. Tjöstelsröd är ett naturvårdsområde. De största insjöarna är Kolbengtserödsjön som delas med Forshälla socken samt Stora Skarsjön.

Sätesgårdar var Anfasteröds herrgård,[8][9] Hälle herrgård,[10][11] Simmersröds herrgård[12] och Tjöstelsröds herrgård.[13]

I Ljungskile fanns förr ett gästgiveri.[14]

  • Aröd, by nära Ljungskile.[15]
  • Berg
  • Branseröd
  • Dirhuvud
  • Fjället
  • Gusseröd
  • Håle
  • Klev
  • Kolbengtseröd, by i Grinneröds och Ljungs socknar.
  • Kärr, by vid Ljungskilen.
  • Ljungskile
  • Rävehogen
  • Skafteröd
  • Tjöstelsröd
  • Tön
  • Åker, by vid Ljungskilen.
  • Anfasteröd, gård vid viken Ljungskile
  • Brattefors
  • Grötån
  • Gunneröd
  • Hoven
  • Hälle, herrgård vid Ljungskilen.
  • Korsviken
  • Kärrstegen
  • Maden
  • Simmersröd, herrgård vid Ljungskilen.
  • Skogen
  • Skälläckeröd
  • Stengårdseröd

Fornlämningar

[redigera | redigera wikitext]

Cirka 75 boplatser och tre hällkistor från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns ett fem mindre gravfält, två fornborgar ocgh rester av en monumental skeppssättning.[6][7][16][17]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen ökade från 720 1810 till 3 490 1990.[18]

Namnet skrevs 1341 Lyng och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller lyng (ljung) syftande på ljungbeväxt mark.[19]

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Ljung socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
  5. ^ Administrativ historik för Ljung socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  8. ^ Anfasteröd i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Anfasteröd i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  10. ^ Hälle i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Hälle i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  12. ^ Simmersröd i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  13. ^ Tjöstelsröd i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  14. ^ Ljungskile i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  15. ^ Information om byar och gårdar från Rosenberg, Carl Martin (1882-1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige. Stockholm: A. V. Carlson. Libris 8075202 , läst via SVAR
    och
    Institutet för språk och folkminnen, Mo socken, läst 2010-09-14
  16. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Ljungs socken, Bohuslän
  17. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Ljungs socken, Bohuslän Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  18. ^ Folkmängd 1810-1890 Ljung i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 3 juni 2016)
  19. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]